måndag 27 december 2010

kärleken...


Ja kärleken till vovvarna som individer och även till deras ras.
Har idag hjälpt Cissi med flytten och kom då å tänka på hur oerhört formbara våra vänner är!
Jag har ju en "förmåga" att flytta mer ofta än sällan och den enda hund jag har haft som har tagit illa upp vid flytt var min första hund Chessie, med hennes inneboende ångest och rädslor så blev flytt från landets lugna vrå tillbaka till samhället för påfrestande.
Undrar vad vovvarna tänker när man börjar packa ihop ett hem inför flytt för att allt sedan ska packas upp igen på ett helt nytt territoruim med nya ljud och dofter. Som sagt med ett undantag så har vovvarna än så länge följt mig troget vart än det burit. Ebba var rolig :) om jag flyttade isär med en pojkvän så var hon mycket nöjd, då var det hon och jag mot världen igen, precis som hon ville ha det. Ler å långhalm brukar det väl kallas?
Nota verkar trivas stort med att flytta tillbaks till uddevalla igen , det är ju tredje gången till uddevalla för hennes del. Märks att hon känner väl igen sig på våra promenader genom stad och skog, just nu är hon på ett strålande humör! Skuttar fram i kort galopp som en tjock liten shetlandsponny med sitt täcke på =) Söt är hon då min lilla surpuppa! Våga och Jippie har ju inte flyttat lika mycket men verkar inte heller ta någon större notis om vart våra 4 väggar befinner sig. Jippie har dock svårare att få ro att göra ifrån sig på nya platser, hon kör någon form av SM i att hålla sig, särskilt om hon har täcke på! Hur som haver så tror jag faktiskt hundarna normalt är mer "bunda" till oss som deras trygghet än till någon speciell plats och det känns bra! Dom är iallafall duktiga mina 4 benta vänner som än en gång flyttat, denna gång från en lägenhet på landet, tyst och stilla till en lägenhet i ett 8 våningshus med massor av nya ljud, hiss, massa dörrar hit och dit, bilar, folk av alla storlekar och slag, bussar, barnvagnar, name it. Bara att ta sig från bilen på parkeringen till lägenheten har ju inneburit en helt ny vardag för dom men ändå den bemästras, grymma är dom mina hundar! Säkert era med!
Synd att katter inte riktigt är lika "fond of moving"...


Ebba, Våga, Nota och Jippie tillsammans med Liam.


1 kommentar:

Elisabeth sa...

Du skriver verkligen tänkvärt, om smällare och annat elände! Bort med skiten!