Höger framben plåt tagen ovanifrån...Sånt som inte får hända har hänt! Under dom mest onödiga omständigheterna dessutom!!!
Varannan tisdag håller jag i ringträning på klubben och igår hade jag med Jippie då jag tänkt anmäla henne till västkustvalpen i Augusti. Så i slutet fick Jippie komma ur bilen för lite träning som i övrigt gick bra. Sista varvet som vi springer tillsammans få fick hon ögonkontakt med en vovve och fick sprall fnatt å far som en guttaperkeboll och i ett ögonblicks verk så känner jag när jag precis sätter ner foten (barfota) hur jag har hennes ben under foten och jag känner även hur det knäcks...
Varannan tisdag håller jag i ringträning på klubben och igår hade jag med Jippie då jag tänkt anmäla henne till västkustvalpen i Augusti. Så i slutet fick Jippie komma ur bilen för lite träning som i övrigt gick bra. Sista varvet som vi springer tillsammans få fick hon ögonkontakt med en vovve och fick sprall fnatt å far som en guttaperkeboll och i ett ögonblicks verk så känner jag när jag precis sätter ner foten (barfota) hur jag har hennes ben under foten och jag känner även hur det knäcks...
Fy vad dåligt jag mår över detta! Tänk själv att vara anledningen till att orsaka din älskade hund sån smärta!! Hur fan kan det hända? Kunde jag gjort något annorlunda? Fy säger jag bara...
Jag plockar upp henne så fort jag fattade att det hade hänt, hon skrek såklart och hade jävligt ont. Sen är det lite suddigt för mig men snart så satt Ina och jag i bilen på väg till blå stjärnan. När vi passerar stenugnsund i 160-170 km i timmen så kommer en mc snut och vinkar in/bort mig. Jag kände paniken öka för jag ville ju så fort som möjligt till veterinär!!! Och helst inte bli av med körkortet. Jag blev utskälld, förklarade situationen och fick åka igen (tack!) mindre tack till den jävel som tipsade polisen om våran framfart.
Konstigt nog så skrek Jippie bara när benet bröts och låg sen tyst i bilen, väl på blå stjärnan så fick hon till slut smärtstillande (metadon) och sen även lugnande för att det skulle gå lättare att ta plåtar på benet. Lugnandet tog inte det minsta med det gick bra med plåtarna ändå där det visade sig att båda benen i frambenet var brutna (både strålbenet och armbågsbenet).
Idag väntar jag på att experterna ska ringa om säga vad dom tror och tycker.
Så istället för Esilstuna så hoppas jag få hem Jippie på fredag så jag kan pussa och krama på henne och påbörja den långa vägen för att benet ska läkas rätt och riktigt.
Jag hade sålt min själ för att ha valt mysig hemma kväll på soffan igår istället för detta som hänt.
Konstigt nog så skrek Jippie bara när benet bröts och låg sen tyst i bilen, väl på blå stjärnan så fick hon till slut smärtstillande (metadon) och sen även lugnande för att det skulle gå lättare att ta plåtar på benet. Lugnandet tog inte det minsta med det gick bra med plåtarna ändå där det visade sig att båda benen i frambenet var brutna (både strålbenet och armbågsbenet).
Idag väntar jag på att experterna ska ringa om säga vad dom tror och tycker.
Så istället för Esilstuna så hoppas jag få hem Jippie på fredag så jag kan pussa och krama på henne och påbörja den långa vägen för att benet ska läkas rätt och riktigt.
Jag hade sålt min själ för att ha valt mysig hemma kväll på soffan igår istället för detta som hänt.
17 kommentarer:
Jag tänker på er jätte mycket! Håller alla tummar och tassar här hemma som går att hålla!
*kram*
<3
Oj, vad jag känner igen mig! Jag var ju också "orsaken" till att min Italienares ben bröts då jag tappade henne. Man mår skitdåligt! Skuldkänslor är ju normalt, men det ska du verkligen inte ha! Det kan hända vem, när och hursomhelst! Brottet ser ju rent och fint ut, Jippie kommer att bli bra alldeles strax :) Vi skickar massor med krya på sig-hälsningar!!!
Åh nej... stackars Jippie!
Du får verkligen inte klandra dig själv! Som Sara skrev: Det hade kunnat hända hur/var som helst.
Vi sänder krya på dig-hälsningar plus en nospuss till Jippie och en kram till dig! <3
Näää vilken otur! Håller alla tummar för att det går att skruva så att hon kan gå på det snarast! Kram
STOR KRAM till dig och Jippie <3
ps: har jag möjlighet på hemvägen, så kommer jag och hälsar på er!
All lycka åt Er!
Stackars er! Lider med dig men försök att inte vara för hård mot dig själv!! Hoppas att Jippie kryar på sig snarast! Stor kram Eva, Lasse & Elvis
Stackars liten vän, men du skall se det kommer att ordna sig. Och du ha inte dåligt samvete. Som det står skrivet här, det kan hända när som helst och vem som helst. Det går ju undan av bara f.n när de får sådana whippet-ryck.
Bamsekram
Jätte jätte jättetråkigt!!!!
Tycker så synd om er, men det är klart att sånt kan hända.
Med en Whippets framfart är det väl inte helkonstigt om det någon gång blir så, även om det känns hemskt!!!!
Hoppas verkligen det blir bra.
Kramar i massor från Lin o Ia
Den viktigaste tiden börjar från den dagen hon kommer hem... det kommer att gå bra. Det viktigaste är att följa råden från vetten med att hålla det lilla livet lugn och stilla tills det går bar att öka på lite belastning men hopp och skutt ligger längre fram i tiden... men tiden går fort det kan jag intyga! Det jag gjorde bäst med Ottos läkning var att hålla honom i total stillhet första tiden men hans fraktur satt ju i tillväxtzon och fick inte lossna för då skulle det vara kört. Han fick en liten hage och bur. Inte så kul men det lönade sig i slutänden. Ring om det e nåt. Jag ska hålla dig uppdaterad om Vilsta =)
Fyy, stackars er!! Hoppas Jippie mår bra och att även matte repar sig! En sådan fruktansvärd otur...
Usch vilken mardröm! Jag har själv tänkt på risken att kliva av någons ben just när man springer ... Jag tycker att det händer då och då att man kliver på en tass när hundarna flamsar runt ens ben när de är spralliga. Du måste uppdatera snart så vi får höra hur det går!
Tankar och kramar,
Ursula
Mina tankar går till dig å jippie min vän!!! Pussar å kramar i massor
hej
ville bara skicka en kryapåerkram...förstår om du är arg på dig själv...men en sådan olycka...hur skulle du kunnat se det??
sluta nu slå på dig själv...
stort lycka till!
♥ ♥ ♥ Tänker på er ♥ ♥ ♥
Stackars dig Michaela!
Jag känner verkligen med dig för vad som hände. Gott att höra att Jippie är hemma igen och verkar må gott!
Kramar till er alla!
Lena & grabbarna
Skicka en kommentar